DNA - Det Nya Arbetslivet
Intervju med Ulrika Jonsson, affärsutvecklare på Microsoft.
– HR har en otroligt viktig roll att möjliggöra digitalisering genom att skapa rätt förutsättningar för organisationer att dra nytta av den teknologiska utveckling som sker.
Du arbetar bland annat med DNA, Det Nya Arbetslivet. Vad är det egentligen?
Det Nya Arbetslivet innebär bland annat att vi börjar förhålla oss till arbetet på ett nytt sätt, anpassat till dagens förhållanden och möjligheter. Traditionellt sett har arbete varit tätt förknippat med själva arbetsplatsen, men nu är det i stället resultatet, det du presterar, som är i fokus. Modern teknik är en av grundpelarna i detta, tack vare de digitala verktyg som bidrar till att du kan utföra dina arbetsuppgifter varsomhelst, närsomhelst och från vilken enhet som helst. I vilken utsträckning ett företag har anammat och anpassat sig till ett mobilt arbetssätt kommer att vara en nyckelfaktor när den unga generationen väljer arbetsgivare. Men möjligheten att arbeta flexibelt är något som värdesätts högt även av befintliga medarbetare.
Medveten satsning är viktigt
För att det ska bli en lyckad förändring krävs ett gediget arbete kring ”varför” och ”hur” – gärna med så många funktioner i organisationen som möjligt delaktiga. För att Det Nya Arbetslivet ska ge optimal effekt krävs även att man gör medvetna satsningar på de andra två grundpelarna: platsen och människan. Innovation och idéer skapas på olika sätt vid olika tidpunkter och för olika individer. Därför behöver arbetsplatsen erbjuda en mångfald av möjligheter såsom plats att arbeta ostört och inte minst goda förutsättningar för fysiska möten.
När det gäller människan gäller det att vara medveten om att Det Nya Arbetslivet är ett förändringsprojekt som omfattar hela organisationen. Ett drivet förändringsledarskap kan därför vara en viktigare framgångsfaktor än många digitala initiativ.
Det Nya Arbetssättet stärker företagskulturen
Teamkänsla är inget som kommer naturligt med fasta arbetsplatser, utan behöver utvecklas och underhållas över tid. Så även på ett aktivitetsbaserat kontor, men ett mobilt arbetssätt möjliggör för alla att vara delaktiga, även de som inte är placerade på samma ort.
När anställda med olika arbetsuppgifter blandas uppkommer ofta spontana möten som ger nya affärsmöjligheter, men det gynnar även innovation och kreativitet. Kontoret blir ett ställe där du kan möta dina kollegor, samtidigt som det får en tydlig roll att visualisera och stärka företagets kultur.
Så förändras ledarskap
En av förändringarna med Det Nya Arbetslivet handlar om ansvarsfördelningen, där vi nu ser en kombination av ledarskap och ”självledarskap”. Individen som drar nytta av möjligheterna till ökad frihet får givetvis ett ökat ansvar för att arbeta på rätt sätt, vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. Chefens roll blir mer coachande, i nära samverkan med medarbetaren. Fokus ska inte längre vara på att medarbetaren har varit på plats ett visst antal timmar eller ”bockat av” en lista med uppgifter. Resultatet, vad han eller hon åstadkommer på kort och framför allt lång sikt, är det som ska vara i fokus. Detta kräver nya metoder för att mäta och följa upp.
En stor del av Det Nya Arbetslivet handlar om flexibilitet, dels i form av möjligheter, dels som krav på medarbetaren. En hög anpassningsförmåga ingår i de nya arbetsmetoderna. Då måste ledaren kunna vara tydlig och inkännande, det vill säga se på kraven ur medarbetarens synvinkel. Det kan låta naturligt att man ska lita på sina medarbetare, men en fråga som många ställer är: ”Hur vet jag att medarbetarna arbetar när de inte är på kontoret?”. Svaret ligger i det nya sättet att se på arbete: inte i form av timmar på plats, utan i form av aktivitet och resultat.
Som chef måste man leva som man lär och alltså själv bland annat lära sig att dra nytta av de möjligheter som digitala verktyg ger. Medarbetarna ska kunna vara mer flexibla och mobila, och ledarskapet ska vara anpassat till detta.
